Jag har en tjock sjukjournal, full med diagnoser och skrivningar som kommit och gått. PTSD, OCD, anorexia, och depression. De två stora diagnoser som kanske även förklarar de andra är ADD och asperger/autismspektrumtillstånd – båda fick jag som vuxen.
Med åren har jag lärt mig att jag har en hjärna som ofta blir överhettad men som också kan vara snabb och kreativ. Jag riskerar att bli utbränd hela tiden, bara av att finnas till. Ett självförstörande system som jag kommer att bära med mig som ett skavsår. Men det är lättare att leva med NPF-diagnoser och veta om dem än att inte veta om dem. Jag lär mig om mig själv, hela tiden. Om dubbelheten i att vara både ”hög-” och ”lågfungerande” samtidigt. Och det fina med diagnos är att du också kan träffa fler i liknande situation, som också kämpar med vardagen, och utbyta erfarenheter tillsammans.
En vändpunkt för mig har varit att våga gå emot det som det tävlingsinriktade manssamhället tutat i mig – bit ihop, klara dig själv och berätta inte hur du mår. Att öppna mig och sätta ord på både känslor och motgångar är något jag mått väldigt bra av och som jag påminner mig om att fortsätta göra. Lyssna på andras erfarenheter. Vi blir starka tillsammans. Du är aldrig är så ensam och misslyckad som det känns. Varken psykisk ohälsa eller ”funktionshinder” kommer ur tomma intet, det är ju i krockarna med det prestationsinriktade normsamhället som problem uppstår. Därför pratar jag om normbrytande funktionsvariationer snarare än om funktionshinder, även om vardagen ju ofta kan upplevas som full av hinder.
Teman jag gärna pratar om:
- Att få NPF-diagnoser som vuxen
- Att vara ”hög-” och ”lågfungerande” samtidigt
- AST
- Utbrändhet/hjärntrötthet
- Vikten av att som man träna sig på att prata om sina känslor och sitt mående
- Om att vara vilse i det moderna, ”flexibla” digitaliserade samhället
Mer om Freddot:
Samtal i St Paul:
Freddot, som är journalist, har skrivit en bok om livet med sin autism
Recension av boken B-laget i Expressen:
I vår tid räcker det inte bara att prestera
Intervju TV4 Efter fem:
Freddot lever på existensminimum: ”Det värsta är stressen”